Vilket jävla skit

Vilket jävla skit det är att ha en sjukdom som påverkas av vädret och en sjukdom som påverkas av stress.

Vilket jävla skit det är att det då är höst och att jag hade en suicide-incident på jobbet, igen.

Inte min bild utan ett foto på ett kort som jag köpte för flera år sedan.

Men vet ni vad som inte är ett jävla skit? Att dom två sjukdomarna inte är livshotande, att dom två sjukdomarna inte gör mig så sjuk att jag inte kan leva mitt liv, att det finns hyfsat bra medicin mot dom två sjukdomarna.

Hur jobbigt det än var igår, hur påverkad jag än var efter kundmötet igår så kunde jag gå hem till min familj och träffa vänner. Jag skrattade, jag hejade på Frosta IBFs herrlag och jag jublade när de vann. Ibland är mitt jobb ett jävla skitjobb men man måste se på det som just ett jobb, jag kan inte ta med kundernas problem och mående hem.

Jag måste hitta ett sätt som fungerar för mig, ibland innebär det att jag måste pysa av mig till kollegan, ibland innebär det att jag tycker att män inte borde få vistas i samhället, ibland gör det att jag vill sälja allt jag äger och viga mitt liv till välgörenhet, ibland gör det att jag får stort behov av tystnad och ibland behöver jag bara krama min familj lite extra.

Att ha ett jobb som innebär att människor delar sin ekonomiskt utsatta situation eller deras fruktansvärda berättelser om vad de varit med om i sina liv eller deras svåra sjukdomsbilder kan vara otroligt påfrestande men det är ett oerhört viktigt jobb att utföra. Dessa människor som redan är i en utsatt situation måste få känna att de möts med respekt och förståelse, empati.

Detta året har jag läst mer än vad jag gjort sedan jag blev förälder. Jag har märkt att den enda genre som jag orkar med är feelgood, lyckliga slut och mycket kärlek. Läsningen (ja och att lyssna på ljudböcker) är mitt sätt att tömma hjärnan på allt det tunga och jobbiga, mitt sätt att fly vardagen som kastas på mig som inte riktigt är min. Problemen är verkligen men dom är inte mina.

Att arbeta med människor är otroligt roligt, att ge service är inte ett jobb det är något jag har i mig. Men det är ett jävla skit, ibland.

10 kommentarer

  1. Vad skönt ändå att du har hittat en tillflykt i böckerna! Jag känner igen det att jag gärna läsa “Happy” böcker när jag är nere, det är det enda man orkar med.
    Det låter så jobbigt med dina sjukdomar, men vilken hjälte du är som kan se allt det positiva istället. Du är grym!!! KRAM

    • Ja det är jobbigt att leva med fibromyalgi och psoriasis men det gäller att hitta ett sätt att fungera ändå.
      Böckerna är verkligen en skön avkoppling

  2. Blir lite nyfiken på vad du jobbar med? Men förstår så klart om du inte vill/kan berätta.
    Bra att du hittat ett sätt koppla av med böcker. Jag läser nu en serie av Sarah Morgan, en riktig feelgoodförfattare!

  3. Jag blir alltid lika ledsen över att höra/läsa om människor som påverkas av vädret progrund av sjukdomen.Jag lider verkligen med er.Du verkar ändå vara positiv tross dessa 2 olika sjukdomar och det är inte många som är.Visst är det härligt att kunna drömma sig bort framför en bok.

  4. Jag förstår dig, det kan vara jätte tufft, nu jobbar jag bara inom LSS, men ändå är det tufft, att se hur de blir orättvist bedömda och hur man bråkar sig fram för derss skull.
    Du får försöka hitta stunder där du kan få tillbaka energi och bara vara ❤

    • Jag jobbar på Servicekontor och ska bara förklara inte handlägga och den skillnaden förstår inte alltid kunderna, ibland är det frustrerande för mig också.
      Det har jag gjort idag, jag har varit i skogen och fotograferat. Underbart

  5. Jag jobbar på ett servicekontor, anställd av statens servicecenter men svarar på frågor för Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, snart även Arbetsförmedlingen.
    Oh tack för tipset, ska kolla in författaren.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.