Nu är vi äntligen hemma! Familjen är återigen samlad och mamman är lycklig att fått pussat och kramat på min marodör igen.
Barnen ligger i sina sängar och vi har landat i soffan. Det blir godis, det blir mjölk och för Ante blir det en obehaglig natt då hela ansiktet och underarmarna är lika röda som nacken. Stackare men om två månader har det röda nog lagt sig och då får han en fin brun färg. Höhö
















