Regnet trummar mot fönsterblecken, på TVn rullar en plats på landet, jag dricker det godaste teet och rår om en liten kille med misstänkt migränanfall.
Alfred har ett huvud som värker så han gråter, äter dåligt och vill vila mycket. Han beter sig precis som jag gör när jag har migrän. Förhöjd temp, kräkning och svårighet att göra allt som innebär att man måste ta i. Stackars lille plutten. Storebror är snäll och rar och anpassar sig efter hur lillebror mår, hämtar mysfiltarna och vatten. Det är fint att se hur omtanken och omvårdnaden finns där trots alla bråk och kiv som brukar fylla dagen.
Nästa vecka ska vi till BVC och då blir det diskussion om migrän. Min stackars lilla goding.
Stackars liten!
Men stackars barn.
Stackars liten, jag skickar kryapåhälsningar från mig och guldklimpen!
Lille hjärtegrynet!! Att eländet ska börja i så låg ålder 🙁
Hälsa att moster saknar honom och hans bror, “ser” dem komma runt hörnet glatt vinkande.
Krama om båda från mig! ❤