Jag har en rädsla som ibland håller mig vaken om nätterna. Jag vet inte om det är för att jag har sett Criminal Minds en gång för mycket eller om jag bara har för livlig fantasi. Min rädsla är att något ska hända mig och sambon något under natten så när Vicce vaknar på morgonen finner han oss döda. *tårarna rullar* Han är bara tre år, han når inte upp till att låsa upp dörren, han vet inte hur man ringer, barnen hade varit helt ensamma tills någon kommer hit. Det skär i mitt hjärta att tänka på hur ledsen han hade varit och stackars Affe som hade varit fast i sin spjälsäng och fått leva i sin skit tills någon kom. Jag vet att det inte är särskilt troligt att det händer men rädslan finns där ändå. Så nu ikväll vågar jag inte riktigt somna.
Denna eviga oron är baksidan med föräldraskapet.
åh fiiii fan! Man ska inte se CM och sånt, man får alldeles för mycket bränsle till fantasin.
Usch ja vad fantasin kan skena. Sen jag blev förälder så skenar den än värre. Men tack och lov är det inte ofta som min rädsla gör sig påmind.
Underbar bild! <3 I mormor och morfars säng, den ene med en mobil i famnen och den andre saknar en håsa 😉
Måste få tillägga att det vore värre om du inte oroat dig… *kram*