Gipsad arm, skolavslutning och sommarlov hör ihop, tydligen.
Igår var det skolavslutning och pojkarna fattade vikten av att se coola och svåra ut. Alfred, som var med om sin första skolavslutning, var både stor och liten på samma gång. Det var många fjärilar i magen. Vincent, som har höger arm i gips, var inte nöjd med att det var skolavslutning för då är det många som tittar och nu är det ännu fler som tittar pga. gipset. Vi lyckades dock få på både skjorta och kavaj så gipset syntes inte.
För ett år sedan gick vi till Berggrenska Gårdens Café och fikade när Affe hade brutit armen, så givetvis gjorde vi samma sak detta året nu när Vicce har armen i gips. Så tja vi har väl gjort det till en tradition antar jag. Hoppas vi kan gå till Berggrenska Gårdens Café nästa sommar också men då utan gips. Vi borde faktiskt göra det oftare (även utan gipsade lemmar) för det är väldigt mysigt att sitta på caféet och spela spel och lyssna på allt som pojkarna har att berätta.
Tanken är att Vicce ska hålla sig hyfsat lugn så att han inte trillar med gipset. Inga problem med den sonen, sa vi. Jag vet inte vad som hände när han fick gipset på armen men nu är han helt klart mer lik lillebror än han någonsin varit. På lekplatsen for han runt som aldrig förr och jag var givetvis den jobbiga mamman som tjatade att han skulle ta det lugnt. Jaaaaa mamma, suckade han gång på gång.
Nä det hjälpte inte att jag satt i gräset och tjatade. Tokungar!
Igår, efter skolavslutningen, fortsatte vi med traditionskapandet och följde med Viktoria och hennes barn hem för lite fika och lek, precis som förra året. Tänk att dessa barn har känt varandra den största delen av sina liv, det är fint och en vänskap som jag hoppas håller i sig.
Kvällen avslutades med jordgubbar och bad för är det sommarlov så behövs det jordgubbar och bad. Det blev en sen kväll och barnen sover ännu. Sommarlov!
Senaste kommentarer